söndag 30 september 2012

Kung och lejonhjärta

I veckan har jag:

- Gått på föreläsningar om medicinsk rätt (oh, förstår inte att folk frivilligt läser juridik), sarkopeni och hjärtsvikt.
- Skrivit en fördjupningsuppgift om fallprevention som presenterades i fredags.
- Gått ut på klubb Fenix på Göteborgs i onsdags. Vi spelade rundpingis, åt gratis popcorn och dansade till himla bra musik.
- Tagit nytt personbästa på milen (på löpband)! 54.35. Målet i år var under 55 minuter, så jag är sjukt nöjd. Nu två dagar efter är träningsvärken inte nådig. Imorse haltade jag till badrummet, hade så ont i vaderna.
- Bjöd hem två fina på morotskaka i fredagskväll.
- Gått på en helgkurs i kinesiologitejpning. Kul! Har fortfarande tejprester på kroppen.
- Gick på förfest igår som var så himla kul. Vi lekte ett ölspel och jag typ dog av skratt hela tiden. Var som förfest, fest och efterfest i ett. Himla bra eftersom jag inte kunde/borde följa med ut eftersom jag skulle upp nollsjunollnoll imorse.
- Lunchade med kusinen idag, alldeles för länge sedan! Men blir lätt så när man befinner sig i nollningsbubblan.
- Bytte café och fikade med två föredetta klasskompisar, mys.


Hejdå.

fredag 28 september 2012

Ett steg närmare.

 
Alltså. Idag var sista dagen på den här kursen. Kursen som var min näst sista på hela programmet. Nu ska jag jobba en månad innan jag ska göra min valbara praktik. Sen är jag klar. Legitimerad sjukgymnast. Så galet! Jag kände att jag liksom var tvungen att skriva ner det för att förstå. Idag gick jag från BMC för vad som förmodligen var sista gången på väldigt länge. Trodde jag. Tills jag kom på att jag ju ska på tejpkurs på BMC i helgen...

På återseende.

tisdag 25 september 2012

A pound of flesh


Bilden är från Gamla stan i Stockholm för ett par veckor sedan. Jag tillbringade helgen med min älskade mamma. Vi bodde på hotell, gick på bio och såg Hamilton 2, shoppade och jag suktade efter bland annat rosa brödrostar, vi åt god mat och gick på utställningen Body Worlds på Tom Tits. Det sistnämnda kan verkligen rekommenderas! Sjukt intressant. Jag förstår att man kan tycka att det är obehagligt, fast det tyckte inte jag. Det var svårt att föreställa sig att det var riktiga människor framför en. Såg precis ut som vanliga muskeldockor och plastskelett. Med en tånagel kvar eller några ögonfransar som vittnade om att kroppen levt på riktigt.

Några saker som var extra intressanta att se var exempelvis skelettet av en man med Bechterews sjukdom (sjukdom som leder till kraftig krökning av ryggen samt att ryggkotorna växer ihop), hammaren, städet och stigbygeln utplockade (benen i öronen, så sjuuukt små!) samt att jag såg båggångarna i ett kranium (intressant eftersom vi just läst om yrsel), ett ben med både höft- och knälplastik, en utplockad hjärnhinna (!) samt en riktig rökarlunga. Jag kan inte sluta fascineras av hur fantastisk kroppen är. Så otroligt komplext, så uttänkt in i minsta detalj och helt absurt att allt fungerar för det mesta!

I fredags avslutade jag en tvåveckorspraktik inom äldrevård. Jag var på kommunrehab och gjorde hembesök. Trivdes mycket bra. Förutom då all frustration över att lära känna verkligheten. Ibland ångrar jag verkligen att jag har valt ett yrke där jag med stor sannolikhet kommer att jobba inom hälso- och sjukvården. Det är så mycket som fungerar så dåligt, så mycket nedskärningar och indragningar, jobbiga prioriteringsordningar och dåliga löner. Jag försöker intala mig själv att patientmötena väger upp det. Överlag så kastas jag mellan hopp och förtvivlan när jag tänker på framtiden, så därför försöker jag att inte tänka så mycket på det alls. Blir bäst så.

Godnatt.

söndag 16 september 2012

Det här med träning

Jag har funderat på varför vissa människor tränar och andra inte. Själv tränar jag regelbundet, ungefär 3-5 gånger i veckan, i stort sett hela året. Såklart med vissa avvikelser när jag är på resande fot, eller om jag är sjuk, eller bara har för mycket att göra (fast jag prioriterar liksom in det ändå).

Jag mår dåligt om jag inte tränar, både fysiskt och psykiskt. Jag blir rastlös, trött, orkeslös, får ont i ryggen av för mycket stillasittande och känner att jag inte gör nåt vettigt. Men att träna är också ett sätt att fly verkligheten en stund. Min egen tid och fytusan vad skönt det är. På gympapasset är det enda jag behöver tänka på att hänga med i rörelserna. På spinningen behöver jag bara hålla takten och kanske fundera på om jag ska öka motståndet lite till. Plötsligt behöver jag inte tänka på allt jobbigt som man ju ändå tänker på jämt annars. Så himla skönt för hjärnan att få ett litet break liksom. Lite som meditation. Ja, ibland hamnar jag som i trans nästan, glömmer bort tid och rum och bara springer på. Det är ju ingen idé att stressa upp sig över uppsatsen under träningen, för jag kan ändå inte göra något där och då. Och det bästa är att känslan och den nyvunna energin sitter i ett tag efteråt också. Hur gör de som inte tränar? När får de den där tiden när de bara kan släppa allt? Jag har ingen aning. Sjukt jobbigt verkar det.

Igår joggade jag en mil och idag har jag varit på intensivgympa. Känns härligt i benen nu vill jag lova! Var trött och seg innan gympan, men nu känner jag mig hur pigg som helst. Sen är det ju så att jag under tre år har gått en utbildning vars matra är "fysiskaktivitetfysiskaktivitetfysiskaktivitet!!!". Kan ju ha påverkat lite. Så ut och rör på er gott folk och producera lite kroppseget morfin! Fysisk aktivitet FTW!

Bäsa hälsningar,
en som redan längtar till intensivgympan på tisdag

fredag 14 september 2012

Om jag fick önska

En olycka kommer sällan ensam, sägs det. Om det nu finns några högre makter så skulle jag vara fräck nog att be om:

- en dammsugare som fungerar, så jag slipper stå med ena foten tryckt på på-knappen hela tiden medan jag dammsugar så långt jag når, innan jag tar bort foten, går några steg och trycker med foten igen.
- ett badkarsavlopp som inte svämmar över av gråsvart (ja!!) sörja på badrumsgolvet trots att jag just grävt upp maaaaassor av hår (fyihelvetesåjävlafruktansvärtäckligtjaghatarsvloppfyfan).
- nya snören till mina favvoskor, som jag slet sönder i början av veckan. OBS, ofrivilligt, jag var inte arg.
- att Spotify börjar funka på mobilen igen. PANIK! Så himla jobbigt, nu måste jag lyssna på musik på youtube på tåget, så otroligt omständigt. Kan inte vara utan musik, går ej.
- 25 tusen i månaden i 25 år, jatack.
- En hel cykelkorg som inte förstör min väska.
- sen skulle jag hemskt gärna önska att skorna jag köpte förra helgen var en storlek större så jag slipper gå och byta dom. Åh.

Men nu är det fredag och jag ska drick vin och äta ost och kex och sen ska jag sova för jag är så inibomben trött.

Trevlig helg.

måndag 3 september 2012

The night visitor

Imorse när jag skulle cykla till BMC märkte jag efter cirka en meter att det var punka. Vilken utomordentligt bra start på veckan. Punktering är ju så himla himla jobbigt. På riktigt.

Nåja, helgen var iaf bra för det mesta. Hann med två fikan med olika bra människor och på lördagskvällen dansade jag på V-Dala, hemskt roligt!

Ni vet när man börjar skratta åt något som inte alls är roligt och inte kan sluta och man vet att man inte borde skratta, typ som på en föreläsning eller i ICA-kön eller nåt sånt. Precis så blev det i eftermiddags när vi hade föreläsning om motiverande samtal (mycket intressant förövrigt) när Linn plötsligt gav ifrån sig något konstigt ljud/nynnade och plötsligt var jag tillbaka i Valbo. Vi båda satt och frustskrattade i flera minuter och jag kunde absolut inte titta på henne. Och så vet man hur himla störande alla andra tycker det är. Åh. Hemskt kul var det.

Jag ska började sälja mer kursböcker. Det kan man ju bli rik på.

Ser för övrigt så väldigt mycket fram emot helgen som ska tillbringas med mamma i Stockholm. Hotell, shopping och bara umgås. Så himla bra.

Inget av detta hängde ju ihop, väldigt förvirrat. Ungefär som det känns ibland med andra ord.

Godnatt.