söndag 4 november 2012

Om att vilja kunna stanna tiden

Det som är dåligt med att ha himla roligt är att det är så deppigt när det tar slut och vardagen kommer tillbaka och allt är sådär grått och tråkigt igen.

Som i helgen. Har haft en så himla fin och rolig helg. Åkte till Stockholm igår med Emelie och mötte upp Linnéa. Så åt vi lunchbuffé på Hermans trädgård nånstans på Söder. Satt och åt tills det började bli mörkt, drack te och skrattade högst av alla. Sen gick vi hem till Linnéa som bor på femtonde våningen med utsikt över Globen och typ hela världen och jag dog av avundsjuka. Så följde soffläge, klänningsprovning, chips, allvarliga diskussioner och galna historier, Lindén anläde och äntligen var vi fulltaliga, vi åt cupcakes med konstiga smaker, blandade drinkar och fuldansade. Så gick vi till Marie Laveau, vissa ramlade på scenen och skrapade upp benet, andra pratade med holländare och själv drack jag cider som smakade öl. Åh, det var en så bra kväll.

Synd bara att det alltid tar slut så fort.

Hejdå.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar