tisdag 19 januari 2010

Obduktion

Idag har jag varit med om något väldigt speciellt. Jag och halva klassen fick nämligen vara med och titta på vid en obduktion! En riktig obduktion! Ni vet en sån där man skär upp kroppen och plockar ur organ, japp! Men vi tar det från början. Det hela gick väldigt lugnt till. Obducenten var en lugn och trygg kvinna som berättade att man fick gå ut från rummet när man ville, eller bara sätta sig ner (vi stod upp på "läktare") om man ville.

Personen som skulle obduceras var en man och när vi kom in i rummet var han övertäckt. Och alla organen var redan utplockade och övertäckta. (Vilket var väldigt skönt; det hade inte varit en så behaglig upplevelse att se när de skär upp bröstkorgen och sågar sönder revbenen. )Hon började med att visa hjärnan. Där låg den! En hjärna. På bänken. Med fåror och vindlingar. På rikigt! Det var så himla coolt! Sen började hon skära upp den! Precis som man skär en limpa, i tunna skivor som hon la upp på en plåt. Det var riktigt coolt att se när hon skar upp lillhjärnan, för arbor vitae var precis lika vackert som på bilder!

Sen fortsatte hon med hjärta, lungor, magsäck, gallan, levern, bukspottkörteln, njurarna och mjälten. Samt matstrupen och luftstrupen. Allt skars upp med kniv och sax. Mitt itu och längs ådror. Hon var väldigt profesionell och svarade på våra frågor. För mig var det inga problem fram tills hit. Jag kände ingen lukt och tyckte mest det var coolt. Sen sa hon att hon var klar och om man ville fick man gå eller stanna kvar och titta på tarmarna (som hon inte skulle skära upp), samt på mannens uppskurna bål. Jag stannade kvar. Tarmarna plockades fram, tungt såg det ut!

Sen avlägsnade hon skynket över mannens mage och det var så absurt! Där låg en man med likbefläckade armar och fingrar. Och så en bål som var uppskuren från halsen och ner till blygdbenet. Och det var tomt! Nästan. Och då kom lukten. Jag vände mig om och andades i ärmen ett tag, men sen gick jag ut och några minuter senare kom resten ut.

Observera att vi aldrig såg mannens ansikte. Man obducerar inte alla, bara de som inte dött en naturlig död. Med det menas alltså att personer som blivit mördade, varit med i olyckor, dött på grund av alkohol eller drogmissbruk (brottsmisstanke kan förekomma) och liknande blir obducerade. Antingen obduceras man på patologen eller på rättsmedicin.

Det hela var en surrealistisk, absurd och väldigt intressant upplevelse! Men jag är glad att det inte var jag som höll i kniven ;)

3 kommentarer:

  1. Åh herregud, jag tror jag svimmar bara av att höra om det. Du är starkmagad du. Var det inte läskigt?

    SvaraRadera
  2. gud vad konstigt jag hade tyckt att det var. men du är ju som en filbunke, som vanligt ;)
    jag säger då som "ivis", jag hade svimmat direkt!

    SvaraRadera
  3. Helt galet häftigt och läskigt. Nya bloggen är iaf väldigt fin, blir nästan sugen på att flytta jag med :)

    SvaraRadera