onsdag 31 augusti 2011

Chockstart.

I måndags drog terminens sjukgymnastikkurs igång. 18 hp. ARTON! Fast det är inklusive VFU. Redan första dagen fick vi stå i underkläder och repetera hållningsanalys och göra olika undersökningar för ländryggssmärta. Jösses, vad vi gör sjukgymnastiska grejer nu. Traktioner, mobiliseringar och SLR. Man skulle kunna tro att vi faktiskt förstår allt vi gör! Men nej, så är ju inte fallet. Tyvärr.


Det är tidiga mornar (jag börjar 8.15 varje dag den här veckan - chock!!) och långa dagar. De praktiska timmarna flyger iväg, de teoretiska föreläsningarna är ofta dödligt tråkiga och går långsammare än en skadad snigel.


Så särskilt mycket annat roligt än att träna och laga mat har jag inte hunnit göra. Men på lördag ska jag iaf till Stockholm och ha Portugal-reunion med bästa resegänget!



Himlen och utsikten från Waynes uteservering i Umeå. Fika och bio för Lovisa som fyllde år i sommar!




Pepp Johanna och Linda på Bryggan förrförra helgen!


Hejdå.

söndag 28 augusti 2011

Personlighetsstörd?

Och så var vi redan igång! Japp, vi har redan hunnit avverka en enveckaskurs i psykiatri. Vi har fått lära oss om depression, schizofreni, ätstörningar, bipolär sjukdom, personlighetsstörningar och sånt. Så nu diagnostiserar jag alla jag möter, haha! Skämt åsido, så känner nog de flesta igen sig i olika personlighetsstörningar, utan att för den skull ha en störning.

Medan resten av klassen hade muntlig examination flög jag ca 80 mil norrut för att gå på farfars begravning. Att gå på begravning är lite märkligt. Ja, så kan man säga. Ledsamt förstås. Men vi lämnar det så.

På kvällen åt jag plankstek för första gången i mitt liv. Min pappa har pratat sig varm om denna mastiga kött- och potatismosrätt några gånger för mycket, så jag bestämde mig för att ge den en chans. Och jo, det var gott. Och mastigt!

Jag anlände till Uppsala på lördagskvällen och fick veta att ett band vid namn Lilla Sällskapet skulle spela på VG under kvällen och Lindén ville så hemskt gärna se dom, så vi gick dit. Det var så skönt ute, liksom ljummet. Väl där träffade jag Johanna, så vi slog oss ner med hennes gäng. trevlig kväll!

Imorgon drar terminens sjukgymnastikkurs igång, den här handlar om primärvård. Jag är nervös! På riktigt! Tror att det kommer att bli väldigt intensivt.

Önska mig lycka till, är ni snälla. Hejdå.

måndag 22 augusti 2011

Vad heter grus på engelska?

I tisdags öppnade Jessica och Fredrik upp dörrarna för lite festligheter! Utomordentligt trevligt tyckte jag, som snart skulle åka tillbaka till Uppsala. Linn hade med sig drömtårta och den kakan är nog på min topp tre-lista över godaste sockerbomber.





Sen cyklade jag, Jessica, Lovisa och Emma ner på stan och gick på Scharinskas tisdagsklubb Folkhemmet. De hade drinkar som hette till exempel Fidel Castro och Cuba Libre. Vi dansade väldans mycket och när vi cyklade hem regnade det litegrann. Men det gjorde inget.




Tack för en toppenkväll!

Himlar





Jag har kommit fram till att himlen är så himla fin. Speciellt på sommaren. När den är alldeles klarblå. När solen går ner och färgar horisonten glödande rosa och vänder man på klacken 180 grader ser man en gigantisk fullmåne och lavendelblå moln. Moln som liksom ser ut som en blickstilla havsstorm målad med akvarell. Små bulliga, ulliga moln. Tunna slöjmoln klockan kvart över nio på väg hem från jobbet.


Men mest tycker jag om den klarblå himmeln med strålande sol.


Åh, sommar. Kom tillbaka.

Födelsedagen

För ett par veckor sedan fyllde jag ju år! Jag bjöd hit några finfina vänner och bjöd på gofika. En utomordentligt passande kombination.

Jag hade gjort en supergod tårta! Eller snarare som en cheesecake. Digestivebotten, sedan en vit chokladmousse, sedan grädde och bär. Snuskigt gott om jag får säga det själv. Som sommar personifierat.


Min fina fina kusin Emma! Som arbetar som bonde och hade med sig finaste rosettklänningen till mig!


Systrarna Antonsson!


Bästa vännerna! Vi diskuterade bland annat politik, mens i fjällen, bh-kastande feminister och så blev Jessica alldeles sockerhög och något förvirrad av att äta för många chokladbollar. Så kan det gå!


Och det var den dagen. Tack allihopa!

tisdag 16 augusti 2011

En olycka kommer sällan ensam.

Augusti:

- Farfar dog. Lite för plötsligt, men ändå väntat. Tankar och känslor och dåligt samvete och saknad och lättnad.
- Jag fyllde år. 22. ÅR. Detta firades med megafika med mina vänner. Riktigt trevligt. Dagen präglades av plåtburkar och prickar, gråa moln och stressig jobbförmiddag.
- Kvällen efter åt vi ost och kex i Margots högra tutte och surrade hela kvällen, och tittade på björnklipp och matprogram på Youtube.
- I fredags hade jag mitt sista pass på jobbet. Avskedsfika och avskedskramar.
- En sväng upp till Piteå för att städa ur farfars lägenhet och hjälpa mormor flytta.
- Sen kom vi hem på söndagskvällen för att upptäcka att det har varit inbrott i huset. Ringde polisen, vi fick inte gå in i huset, de kallade på tekniker som dröjde, vi fick husera oss hos Antonssons över kvällen. Teknikerna kom och vippade kol och smutsade ner.
- Dessutom har vi en vattenläcka i huset. Hurra.
- Jag och Sara gick ut i skogen idag för att leta svamp. Resultatet blev ytterst ynkligt, det var nästan renplockat.
- Ikväll ska jag in till stan, dricka rosé och premiärgå på Folkhemmet, såhär i slutet av sommaren, haha!

På torsdag åker jag till Uppsala och jag har knappt börjat packa. Hejdå.

fredag 5 augusti 2011

Du kanske var på Holmön



Det här inlägget har jag försökt publicera flera gånger, men internet har börjat kruppa varje gång. Så nu håller jag tummarna.


Det finns inget mer patetiskt än personer med små bloggar (dvs, som läses av den närmsta kompiskretsen, typ 5 personer) som ursäktar sig för att man inte uppdaterat på flera dagar, ja, eller veckor. Så jag tänker inte göra det heller. Varför skulle jag? Kan bara konstatera att sommaren kommit ivägen.



Men nu ska jag berätta att i slutet av juli (ja, det var ett tag sedan) var jag på Visfestivalen på Holmön! Det var första gången jag tog mig iväg på Visfestivalen. Jag, Johanna och Britt körde iväg till färjan. Vi missade båten alldeles precis och fick vänta två timmar (!) på nästa. Men vi deppade inte för det. Lite nerkylda blev vi dock, för det blåste så hiskeligt mycket. Om det blåste lite vid hamnen så var det INGET emot vad det blåste ute på vattnet. HUJEDAMIG! Jag var väl inte rädd att båten skulle välta omkull, för jag vet ju att den går året runt i alla väder. Men fy sjutton vad det gungade. Jag försökte hålla blicken på horisonten, men det gick inte hela tiden. Ena stunden hav, nästa himmel. Jag blev sjösjuk, kallsvettig och ville bara kliva av.




Men med fast mark under fötterna mådde jag genast bättre. Vi värmde oss i solen, åt medhav middag och strosade runt på ön och tittade på röda stugor och det var sådär idylliskt och alldeles perfekt.


Så blev det kväll och vi såg alla fem band som spelade. Bland annat ett band som hette Sten Sax Påse som spelade 70-talsprogg, två tjejer som tydligen hade spelat på Roskilde. Och. Sen. Det vi alla väntat på - Säkert! Hon är fanastisk. Hennes röst är liksom magisk, full av närvaro och jag lyssnar på varje ord hon säger.


Så vandrade vi alla mot färjan och fick vänta ungefär två timmar. Men det gjorde inte så mycket. Horisonten var rosa och ett gäng framför oss underhöll med att sjunga låtar konstant.