onsdag 28 december 2011

Summary

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jobbat som vårdbiträde. Vet inte om jag gjort så mycket nytt annars? Jag har ju visserligen utfört en massa nya undersöknignar på patienter.

Blev någon av dina vänner förälder i år?
Nej. Men jag väntar med spänning!

Dog någon närstående?
Farfar.

Vilka länder besökte du?
Fuerteventura i januari och Portugal i juni. Typ bästa veckorna på hela året.

Saknar du något 2011 som du vill ha 2012?
En godkänd praktik.

Vad var din största framgång 2011?
Hmmm. Klara att jobba 8 veckor på äldreboende? Och faktiskt trivas. Samt att jag klarade de praktiska och teoretiska primärvårdstentorna. Det kanske inte var mina största framgång, men jag var rätt nöjd när jag sprang Blodomloppet på under en timme och det gick hur bra som helst.

Största misstaget?
Att jag lyckades bli underkänd på praktiken. Big fail.

Har du varit sjuk eller skadat dig under 2011?
Vill minnas att våren var rätt sjuk- och skadefri. Hösten däremot. Jösses. Terminen började med en sårinfektion på ena stortåns grundled. Såg inte mycket ut för världen, men gjorde ohyggligt ont. Det tjöt i öronen när jag tog på skor. En pencillinkur senare var jag återställd. Några veckor senare blev jag ordentligt förkyld och kunde inte träna på två veckor. Fick dessutom konstiga prickigkorv-utslag på kroppen. Ett par veckor senare fick jag feber och halsmandlarna svällde till tiobubbel storlek (ja, ungefär). Men sen dess har jag varit frisk, peppar peppar.

Bästa köpet?
Resorna? Mina röda kappa ligger annars högt på listan.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
Mina vänner, jämt och ständigt. Solen. Att en av mina bästa vänner ska gifta sig till sommaren. Och jag ska få komma på bröllopet!

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2011?
On the floor, Mr saxobeat (sommarradio) och alla låtar på Deportees nya skiva.

Var du gladare eller ledsnare än förra året?
Minns inte, förmodligen ungefär lika glad, men med en dipp nu på slutet.

Vad önskar du att du gjort mer?
Engagerat mig i saker. Lärt känna fler människor. Mer spontana påhitt.

Bästa boken du läste i år?
Öh. Tror inte jag har läst så mycket. Ja, förrutom kurslitteratur. Sorgligt. När jag var på Furete började jag läsa Snabba Cash, men hann inte klart och när jag kom hem hann jag inte läsa mer.

Bästa film du såg?
Niceville.

Största musikaliska upptäckten?
Deportees nya album? Nej, men jag har inte varit på någon festival eller så, så jag har liksom inte upptäckt något nytt tror jag.

Vad gjorde du på din födelsedag?
Har för mig att jag jobbade på förmiddagen. Sen skjutsade jag in bror till stan. På kvällen kom fina vänner på fika och Jessica blev alldeles tokig av alla chokladbollar.

Summa-summarum
Ett bra år.

Nyårslöften inför 2012
1. Få jobb som sjukgymnast.
2. Skaffa en lägenhet. En riktig lägenhet. Guuuuuud så jag längtar.
3. Jogga en mil på under en timme.

Hejdå.

torsdag 22 december 2011

Hemma

Jag har sovit massor, bakat tre sorters julgodis, spelat spel med fina människor i Margots tutte, promenerat med vänner, gått på stan en sväng och fixat sista julklappen, ätit middag hos lillebror och så tog vi hem honom.
Idag var en fin dag. Tio minusgrader, klar himmel. Frost i håret och solen i ögonen.
Imorgon ska det rullas köttbullar och griljeras skinka.
Hejdå.

torsdag 15 december 2011

December

Vi har haft PM-examination, börjat en ny kurs som är jätteförvirrande och som jag inte har någon som helst motivation till, jag har inte hunnit baka pepparkakor men har tryckt i mig en hel burk färdiga pepparkakor, sett Markus Krunegård på V-Dala, sett en otroligt bra julshow på Norrlands, umgåtts med mina sävar-tjejer, vart på luciakonsert i Domkyrkan, haft arbetsplatsbesök idag på ICA, gjort brända mandlar samt blivit bjuden på belgiska praliner av Ylva.

Jag har inte börjat på den individuella projektplanen, vi har inte gjort färdigt vårt PM än och jag har bara hunnit se 4 avsnitt av julkalendern.

Hejdå.

torsdag 8 december 2011

The show must go on




Jorden har inte gått under, livet går vidare, tiden läker alla sår, osv osv. I måndags träffade jag vår studievägledare, som är typ världens snällaste, och pratade om hur jag ska lösa detta. Nu till våren kommer jag att gå om Primärvårdskursen samt göra C-uppsatsen. Höstterminen 2012 läser jag en kurs som jag inte får läsa nu i januari, samt valbar kurs (troligtvis praktik). Så om allt går som planerat är jag färdig sjukgymnast i mitten av HT-12. Men jag kommer att få sparkas ut med mina kursare som planerat den fjärde juni :)


Nog om tråkigheter. I fredags var det dags för teminens Kårfest! Vår kalss fick temat Kenya och kom som ett mindre zoo, ett gäng masajer/kenyaner, några turister och ett par långdistanslöpare med tillhörande hare. Själv var jag zebra. Måste faktiskt skryta med att berätta att jag fick väldigt mycket beröm för min dräkt, som jag ju sytt SJÄLV. Ho ho. Det var faktiskt inte så svårt. Jag har till exempel inte fållat ärmar, benslut eller urringning. Bara klippt.


Middagen var trevlig och hela festen var bra ordnad och väldigt rolig. Efter trerätters intog vi dansgolvet i sann sjukgymnastanda; dvs så stora och vilda rörelser som möjligt i syfte att nå maxpuls. Så himla kul! På riktigt så hade jag träningsvärk dagen efter. Här kommer några bilder:




En hare, masaj, zebra och turist.





Jag och finaste lejonet!


Och förresten, tusen tack för att ni är så snälla och peppar mig :)

lördag 3 december 2011

-

Jag har blivit underkänd på praktiken.

Underkänd.


Tänkte att det var lika bra att berätta det, alla kommer ändå att få reda på det tillslut.

Jag har haft en jättebra praktikperiod. Har aldrig trivts så bra på en praktikplats. Handledarna har varit bra. De har försökt hjälpt mig så mycket de kan. Jag har lärt mig massor. Men jag nådde inte hela vägen fram. Det är mycket jag är bra på, poängterade handledarna, men jag har fortfarande svårt att knyta ihop säcken och komma fram till vad man ska göra åt patientens problem. Och det har jag kännt hela tiden. Det ÄR svårt. Poletten har liksom inte trillat ner, jag behöver mer tid.

Men visst. Det kändes helt sinnesjukt jobbigt när de berätta det. Som om hela världen rämnade. Det var en smått surrealistisk känsla faktiskt. När de berättade. Jag var fullständigt närvarande, det var som om alla sinnen var uppskruvade till max. Det pirrade i bröstet, jag satt upprätt, men det kändes som att hela jag bokstavligen rann ner på golvet. På riktigt, jag kände hur det rann, men jag satt ändå upprätt. Hela tiden tänkte jag det här händer inte, det händer inte, det händer inte mig, men det är på riktigt, fast det händer väl ändå inte? Inte mig?

För sånt här händer ju inte mig. Jag är inte van att bli underkänd. Det kändes så otroligt jobbigt, och det gör det fortfarande. Jag har gråtit för en halv livstid framöver. Men nu har jag haft några dagar på mig att smälta och bearbeta det. Och jag inser att jag behöver en ny praktikperiod. För jag kommer alltså att måsta göra om hela praktiken (6 veckor) till våren någon gång. Det är så det är, man får inte göra en kortare period.

Det är inom primärvården, som denna praktik har varit, som jag helst skulle vilja jobba med i framtiden, och jag har ju insett att det är svårt. Så jag måste bli bättre! Ja, det är nästan så att det är en förmån att få göra om det. Tänk vad bra jag kommer att vara sen!

Jag ska försöka träffa studievägledaren till veckan och höra vad som händer nu. För det är lite kaos, jag vet inte alls hur det bli till våren. Men jag kommer ju iaf inte att vara färdig sjukgymnast till sommaren, som det var tänkt. Tyvärr.

Så, nu vet ni.
Och jag mår ganska bra ändå.